du ändå ingen människokännare

NU ÄR DET KAOZ . både i huvudet och i livet och i lite allting. jag får ju inget gjort och det är just den ömma punkten men jag vet inte hur jag ska göra!!!!!!!!!!!!!!! är känslig som en jäkla katt när man kommer nära det ämnet också. hugger direkt. jag VET att jag är kass men jag har så svårt att ta kritik om just det från andra för jag är hård mot mig själv så att det räcker, ja, det är outhärdligt med mer. jag vet inte hur jag ska göra annorlunda, jag fungerar inte på samma sätt, jag är en egen människa som har min egen takt och fart och jag vet att det inte duger men jag gör mitt bästa. BARA FÖR ATT DU ÄR SUPERMAN.

ska komponera ihop ett bra sms men jag tror inte att jag kan förklara. det är för mycket och för insnärjt och för komplicerat, och hur som helst är du ändå ingen människokännare så du förstår aldrig. och då ger jag upp att förklara för varför?



jag tar inte "egna iniativ".
till mitt försvar: jag har inget jobb. jag är inte färdig. jag har inga pengar. jag har inget att säga till om. jag hänger med som en jävla jävla svans och och och och ååååååååååh.  

finns det förresten en enda människa i den här världen som faktiskt skulle kunna läsa att jag inte mår riktigt bra? jag hatar den insikten. att man egentligen är så jäkla ensam. så himla into sina egna problem. _tillsammans_ är vi starka, my ass liksom. man är alltid ensam när det är svårt, ALLTID. but i aint THAT lonely yet. eller är jag?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0